Hur kommer det sig att förkylningen bestämmer sig för att besöka mig så fort jag ska göra något viktigt? Jag har inte varit förkyld på jättelänge, och nu när jag har blivit lovad massa jobb så blir jag självklart förkyld! Det är så jävla typiskt, näsan rinner och halsmandlarna känns som två vattenmeloner, tungt att andas... Helvete säger jag bara. Nåväl, så länge jag inte får feber tänker jag då bara köra på som en galning. Får ta och ringa cykelverkstan (vårdcentralen) imorn och kolla om dom kan kolla CRP (eller vad det nu heter) för att se om det är en infektion jag har i halsen eller vad, får ju hellre penicillin mot det än försöker bota det själv ;/ Jävla skit. Jag har nog världens sämsta immunförsvar.

I allafall, har jobbat två kvällar den här veckan på Lunden, och det verkar roligt och intressant. Dock inget jag känner att jag skulle kunna jobba med i längden, jag är inte rätt utbildad för det märker jag. Jobbar kväll fram till fredag och sen får vi se, skulle träffa enhetschefen idag då hon hade lämnat en lapp åt mig att det finns mer vik om jag bara vill ha... Om två veckor börjar jag på hemtjänsten så fram tills det vikar jag mer än gärna, känns så skönt att göra något på dagarna.

På lördag blir det IKEA en sväng och trängas med folk, sen till kvällen blir det inflyttningsfest hos Trast-Laitinen, det ser jag framemot! Bara förkylningen släpper så blir det nog bra ;)

Nu drar jag på mig kläder, fixar håret, äter något och ringer mamma så hon får komma och hämta, måste åka en sväng till Torne och fixa och dona. Skriva handlingslista inför helgen, dra på systemet och alko, städa, plocka undan, jobba kl 16. Hoh, måste sätta igång! :D

Peace.

Det känns som att det har varit en effektiv dag idag, trots att jag "fick" lite sovmorgon (är det bara föräldrar som har rätt att säga att dom fick sovmorgon? ;) iaf, ingen ringde, plinga på dörren, stod utanför sovrumsfönstret och gapade... så ja, jag fick sovmorgon. lång parentes). Sovit oroligt som fan dom senaste nätterna, vilket är skitjobbigt. Känns som att man bara ligger och vrider och vänder åt alla möjliga håll och kanter. Vaknar, går på toa, dricker vatten, somnar om, vaknar, går på toa, somnar om. Jag vet egentligen inte vad det är jag funderar på, eller om jag funderar på något över huvud taget. Kan bero på värmen och att det är så ljust ute som jag sover så dåligt. Who the hell knows.

Anyhow, vaknade, pussade älsko hejdå när han åkte till jobbet, duschade, fixade, donade. Åkte och plockade upp mamma och gasade vidare till Vuono city där jag skulle spendera lite tid med lillfarbrorn när mamma & Nina åkte till Kalix för att mamma hade skallröntgen. Åh, jag håller verkligen alla tummar och tår att allt är "som det ska"... Puh. Vill inte tänka mer på det. Sen var det dags för bilbesiktning och det gick som smort! Iväg till systembolaget, vilket var ett stort misstag. Ska ALDRIG mer gå på systemet dagen innan midsommar, det är helt sjukt vilka köer det var! I vår lilla stad! :D Kändes mest som att alla invånare hade trängt in sig där, på en och samma gång. Iväg till Torne och handla, där jag även fick med mig ett par leggings och en tröja :D Helvete, att man alltid ska hitta något :P Köpte lite grillat till imorn och åkte till Vuono igen. Åt middag, myste på en stund, till stan och ta ut tvätten från maskinen. Heikki kom hem, vi åkte och tankade och åkte ÅTERIGEN till Vuono, haha herregud, denna gången skulle jag sitta barnvakt så syrran och göbben kom iväg och umgåsa lite med annat folk än... just mig :P

Gänget var just förbi och sa hej och surrade på en stund, det var mysigt. Barnen ligger och sover och det är så himla lugnt. Jag gillar inte lugn. Det gör mig rastlös. Ska plocka undan målarfärger, penslar, pennor och annat, sen tror jag att jag myser ner mig i soffan och glor på tv en stund. Somnar med stor sannolikhet, men so what?

Glad midsommar!

Peace.

Uuh, har haft bloggtorka i flera dagar nu. Har många gånger börjat skriva nånting, men sen inte haft nåt vettigt att skriva så då har jag skitit i det. Inte för att jag egentligen vet om jag nånsin har nåt vettigt att skriva, ibland är det bara skönt att skriva av sig lite och ventilera tankar.

Helgen spenderade vi i Iisalmi, som är nånstans i mellersta Finland. Eller är jag helt ute och cyklar? Säkert är jag helt ute och cyklar, men hursomhelst... Nånstans i grannlandet ligger det i allafall, tog flera timmar att köra dit, mer behöver man inte veta :P Det var kul att träffa Heikkis släktingar, se vilka alla är och få ansikten till alla dessa namn man bara hört. Vi har ätit gott, bråkat med mygg och fått ta hand om varandra och helgen var supermysig.

Ikväll var jag och Sandra och såg Sex and the city 2, och jag loved loved loved that movie! Sex and the city är hursomhelst min bigtime favorite, och jag kan inte ens räkna hur många gånger (närmar sig nog kanske 20 gånger...) jag sett igenom min älskade Shoebox med 6 säsonger av dessa underbara brudar! Nu längtar jag tills filmen släpps ut så jag får köpa den och lägga till den till min underbara samling i bokhyllan ;) Underbart!

Nu är jag helt slut, bokstavligt talat... Det är länge sen jag har varit såhär trött, så jag tar nog filten och kryper ner i soffan och väntar på att min älskade sambo ska komma hem.

Peace.

Den här dagen har känts så lång. Tror det beror på att jag varit i farten redan före kl. 8, och det tillhör inte till vanligheterna... I allafall inte att jag redan är färdigduschad, sminkad och har "normala" kläder på mig. Dom gångerna jag självmant vaknar så tidigt släpar jag mitt arsle till gymmet och håller tummarna att ingen jag känner ska råkas komma dit just då. Träningskläder, ett kråkbo på huvudet och nattgrus i ögonen, mm, sexigt!

Har alltså haft provtagning på vårdcentralen kl. 8, och som vanligt så är det nån "nybörjare" som ska låtsaskunna sticka mig i armen ;) Jag är svårstucken, har alltid varit det och kommer förmodligen alltid att vara det. Hon fick ropa in en lite äldre kvinna som sedan kunde sin sak. Några rör blod fattigare var det dags för frukost och juice! Fan vad jag längtade efter juicen, fick ju inte dricka något före i och med att jag skulle vara fastande 12h före provtagningen. Mm, gött. Har sedan lollat på här hemma i vanlig ordning, plockat, diskat, läst bok, vilat, glott på tv, facebookat... Såg att solen kom fram så självklart tog jag boken (Cathy Glass - Skadad) och satte mig ute på balkongen. Vinden var för kall för att kunna sitta ute i bara linne, men filt blev lite för bökigt. Nåja, en timme senare förflyttade jag mig in igen, har surfat på ikeas hemsida och läst bloggar, och nu hörde jag precis att Heikki körde in på gården :) Mys.

Blir nog dags för lite middag här snart, har skippat lunchen och magen börjar snart skrika efter mat. Imorgon är det intro på jobbet, intressant och lite smånervöst! Det går säkert bra ändå... men nytt är alltid nytt ;)

Peace.

Måndagmorgon återigen. Jag tittar ut genom fönstret och ser ett regnigt och grått Haparanda, trist... Nygymmad, nyduschad och en frukost i magen senare sitter jag här och slöar på en stund innan vi ska iväg med Sandra, det blir lunch på Leilani och strosa i affärer idag.

Hoh, jag blir som lika tagen varje gång. Har ni nångång känt att ni inte räcker till? Det känns som att hur hårt jag än försöker att vara andra till lags så blir det som så himla fel ibland. Jag försöker ju ställa upp i allafall så gott det går, och visst "jag är arbetslös och inte har nåt vettigt för mig på dagarna"... Men det behöver inte betyda att jag aldrig gör något. Jag kan ju planera jag med. Jag blir så jävla ledsen och får så dåligt samvete när jag märker att nån blir irriterad på mig för att jag inte kan hjälpa. Vad ska jag göra? Försöka hårdare? Det finns nog inget annat alternativ för mig tror jag. Det är väl bara att tuta&köra. Ibland blir jag bara trött på allt. Anyhow, ny vecka, nya tag! Det blir nog bra det här ändå :) optimist som man är.

Ibland gäller det bara att tro gott om mänskligheten, helt enkelt. Äre inte så?

Peace.

Haha, ibland måste man få skratta åt andra, visst äre så? Hittade en annons på blocket;

"Liten familje söker lägenhet/villa/rådhus från ****** området. Vänligen svara via e-post då ringer jag upp till er."

Hahahaha

Peace.

Hm, fan vad jag blir less ibland. Jag kan bara känna hur irritationen växer inom mig, brr... Snart smäller det, och då smäller det högt. Jag med mitt underbara och lugna temperament stubin som räcker till att dela ut till grannarna (eller så inte...) blir förbannad ganska lätt. Och värre blir det när jag har ont. Så ont i nacken att jag inte ens kan vrida på huvudet när jag kör bil... och bara genom det blir jag ju en trafikfara också ;) Så det blir bara som en enda jävla kedjereaktion det här! Suck.

Har försökt få tag i nån som kan massera mig men jag vet inte om företagen har fullt upp när ingen svarar nånstans. Perkele. Nu är jag så trött på det här. Nåja, då drar jag på vattengympa istället då, varmt vatten och stretcha nacken osv, men då är det tydligen sommaruppehåll där. PERKELE. Vid det här tillfället börjar jag ha så ont att jag faktiskt överväger att köra huvudet genom köksfönstret för att stilla smärtan. Pfff... På med mer ice power-salva och en värktablett så är det säkert bra, får göra ett nytt försök imorn att försöka få tag i nån så snabbt som möjligt. PERKELE!

Nee, nu ska jag försöka laga nåt till middag, sen har jag laddat ner gamla avsnitt av One tree hill som jag tänkte att jag skulle börja se. Perfekt stanna-inne-hela-dagen-och-se-på-film-eller-serier-väder :)

Peace.

Hej alla knäppskallar.

Måndag idag, och trots att jag är arbetslös så tycker jag att det är skönt att den här dagen är över. Visst, ny vecka, ny energi, nya möjligheter, bla bla blaa, men måndagar är tråkiga. Långt kvar till helgen, alla jobbar förutom jag, jobbigt väder... it sucks. Det ska bli skönt att vakna upp imorn och tänka att det är tisdag. Mys.

Resan till Övik gick hur bra som helst. Skönt att se lite andra människor och andra landskap. Vid tio på fredagmorgon plockade jag upp frugan och vi åkte iväg, stannade till på Sub & Co i Luleå och inhandlade kycklingbaguetter till lunch, och sen var det bara plattan i mattan och mot Övik! En rökpaus och en pisspaus senare var vi framme, solen sken och allt var mysigt. Åkte direkt hem till Sandra, kramades, bar upp lite grejer (såg ut som att vi skulle vara borta i flera veckor, så mycket saker hade vi...) och åkte och hämtade lite käk, kom tillbaks till Sandra, åt snabbt och knäckte en cider, mm, this is life. På med lite spackel och in till stan för att träffa min favoritbög, shit så jag saknat honom! Efter några drinkar prommade vi över till kåren, var där en stund och sen gick vi ner till Olearys. Myste på, drack way too much, dansade lite och surrade med folk. Var hemma kring två, och somnade kring fyra.

Vaknade vid 9 på lördagmorgon, tänkte shit... mitt huvud exploderar. Meeen ingen fara alls, drack 70 liter vatten och väckte Sandra och Sandra, och när dom klivit upp så somnade jag om! :D Haha. Vaknade upp efter min power-nap, duschade och åkte till stan. Hade mest ångestsvettningar hela tiden så jag var inte så shoppingsugen, däremot kunde jag inte sluta längta efter en kall cola! Nåväl, efter några timmar så drog vi och handlade och sen hem till Sandra igen, lagade gomaten, sen däckade vi alla tre en stund. På kvällen blev det en skitfilm och surr, och sen spelade vi Wii.

Söndagmorgon, vaknade, åt frulle, packade lite, duschade, surrade, kramas hejdå, plattan i mattan mot Umeå. Stannade till där en stund, åkte vidare mot Skellefteå där vi stanna och åt, vid sju var vi hemma i Haparanda. Sjukt rolig resa med sjukt härliga människor. Tack frugan för att du kom med mig, och tack Sandra för att vi fick stanna hos dig. Snart ses vi igen :*

Bilder kommer vid senare tillfälle, orkar inte just nu :)

Peace.

"I'm selfish, impatient and a little insecure. I make mistakes, I am out of control and at times hard to handle. But if you can't handle me at my worst, then you sure as hell don't deserve me at my best."

— Marilyn Monroe.


Peace.

Det är så kul. Jag blir alltid såhär fjantig kvällen innan jag ska åka nånstans, vad fan det beror på vet jag inte. Jag är lite som syrrans lillflicka :P Svårt att sova, rastlös, nyfiken osv. Imorn ska vi alltså bila ner till Övik, jag och frugan, och det ska bli skitkul tror jag! Det är planerat lite utgång imorn och lördagen ska vi på stan och kika läget, sen är det inte mycket mer som är planerat. På söndag styr vi audin mot Haparanda igen. Kort visit, visst jag vet... Men jag får åka dit lite bättre en annan gång :)

Nu går jag i djupa funderingar om allt möjligt. Mest om mitt liv, och vad som hända skall. Det är mycket att ta in, information, fakta, överväga för- och nackdelar, och sedan får vi se var jag hamnar. Men ja, det är ju ett stort beslut, vad det är blir för något (och nej, ingen bebis är påväg). Hm, ja det känns konstigt! Men det blir nog bra, tror jag. Det brukar det ju alltid göra på ett eller annat sätt. Jag försöker att tänka positivt, även om det ena förslaget överväger det andra litegrann. Fan också! Nåja, varför göra det enkelt för sig när man kan krångla till det?

Nu ska jag slänga ner lite kläder i min redan alltför fulla sportbag, fan vad man är knäpp att man aldrig lär sig att packa lagom! ;) Men man vet ju aldrig vad som händer så därför är det bra att ha med lite extra... eller hur frugan?! :D

Peace.

Alltså... det är sällan något som chockar mig längre, jag menar, i en värld där människor blir mördade och bortrövade till höger och vänster, där naturkatastrofer härjar runt överallt, där fattiga bara blir fattigare och folk får fetma och anorexia... mitt bland allt det där, är det svårt att chockas. Men nåt som gör mig arg och förbannad och får mig att reagera, är när det finns idioter som inte fattar hur fan man ska uppfostra barn. Eller som helt totalt skiter i sina barn, det gör mig också förbannad. Sen senaste nyheten som jag dom senaste dagarna läst på både aftonbladet och msn, är dom två åringen som röker två paket cigaretter per dag. Han fick sin första cigg från sin far när han var 18 månader gammal, och nu är han uppe i 40 cigg per dag. SJUKT, OR WHAT??! Hur i helvete tänker vissa människor?!

På aftonbladets sida hade pappan kommenterat; "han ser hälsosam ut, jag förstår inte vad problemet är." Problemet är att du inte har några hjärnceller jävla gubbejävel! Och mamman kommenterade att om inte pojken får sina cigg så blir han helt tokig och dunkar huvudet mot väggen. Tyvärr verkar det som att mamman inte heller verka ha några hjärnceller kvar i huvudet... Stackars den här lilla pojken, två människor som han ska kunna lita på mest av allt och som ska hålla han ifrån allt sånt här skit, dom har bara serverat skiten på ett silverfat till honom. Det är så tragiskt... Fyfan vad jag blir arg.

Pffff... Dags för en dusch och svalka av sig kanske, känner mig väldigt uppe i varv nu.

Mer om den stackars lilla pojken kan ni läsa här och här.

Peace.