Haha, det är otroligt hur jävla förvirrad man kan känna sig ibland. Man försöker ordna upp saker och ting, ta kontakt, men man blir då fan bara skickad vidare från ett ställe till ett annat hela tiden :P Helvetes röv. Nåväl, fick tag i henne i Kemi och hon var då inte den trevligaste typen att prata med... på måndag ska jag dit i allafall, och då får jag prata med några som vet litegrann om hur man räknar tillgodo kurser man redan har läst, och om det för det första går att göra så. Pffft... Lite klarhet i det hela i allafall. Annars blire nog Umeå för mig.

Det känns som att man sakta men säkert börjar acceptera allt. Det har varit tungt nu med tanke på mammas sjukdom och allt det här, men på nåt sätt så känner jag ingen större oro. Jag vill inte känna någon större oro. Jag vill bara vara, njuta och krama om henne så ofta jag kan, för man vet aldrig hur länge ens nära & kära är kvar på denna jord... Och det gäller ju allihopa, självklart. Det känns motigt med flytt, jag försöker tänka på mig själv men fasen, ibland är det svårt :) Den som lever får se.

Nu ska jag fortsätta bläddra bland mina bilder till fotoväggen, resultat får ni se sen :)

Peace.