...

Piss, skit och helvete blandat med oändlig kärlek, lycka och hopp om framtiden.
 
Hur fortsätter livet nu?
 
Peace.

That moment...

Mamma, vad vore jag utan dig?
Absolut inte alls samma tjej.
Du lärt mig så mycket, du är så himla klok,
så sprängfylld av visdom, ja en personifierad kunskapsbok.

När jag var liten så höll du min hand,
du torka mina tårar och tömde skorna på sand,
mat du lagade så det stod härliga till
ytterst sällan du på din stol satt still.
Du servade oss alla, såg till att vi hade det bra,
la dig själv åt sidan, till förmån för oss – vareviga dag.
Du strök våra kläder å du strök våra kinder,
utan ett endaste förhinder.

Jag behöver dig mamma!!! Du så viktig är!
Ingen annan på jorden jag håller lika kär.
Du gav mig livet, du har lärt mig nästan allt du kan,
du lärde mig älska å att som människa försöka vara sann.

Din röst är så tröstande å kramarna så varma,
hela du omges av en helt underbar karma,
vill att du ska få vara både frisk å kry,
ja glad i ditt sinne utan massa huvudbry...

Älskade mamma du betyder långt mer än du kan förstå,
tänk vad mycket du sett med dina ögon så vackert blå,
allt det å mycket mer har du kvar att lära ut,
innan ditt fantastiska liv får ta slut.

Mamma lilla mamma  jag älskar dig, jag älskar dig så!
Hoppas du detta i ditt hjärta både kan känna och förstå…

 


 

Peace.


Dag 8 - ett ögonblick

Ett ögonblick...

Ja, går ju å skriva om så många saker. Men det som först "ploppar" upp i huvudet är när min systerson Kristoffer föddes. Jag var chaufför åt några fyllekajor den kvällen å så fick jag ett sms om att en pojke har fötts! Helt underbart. Nån dag efter att familjen kommit hem från BB fick vi åka å hälsa på, å just det ögonblicket, när jag fick hålla lilla sötnosen... ja den glömmer jag aldrig. Den sötaste prinsen var han! Å jag var så stolt över att få vara moster å gudmor åt honom.



- Kristoffer bara några veckor gammal ♥



- Moster kommer alltid finnas där för dig, det ska du veta!

Peace.

Dag 7 - min bästa vän

Friends

A friend is someone we turn to
when our spirits need a lift.
A friend is someone we treasure
for our friendship is a gift.
A friend is someone who fills our lives
with beauty, joy, and grace.
And makes the whole world we live in
a better and happier place

 



- Thank you for making me a better person.

Peace.

 

 


Dag 6 - min helg

Istället för att bara skriva om "en dag" så kan jag skriva om den här helgen för den har varit mysig :)

Trött som ett as är jag å har varit i flera dagar, torsdag blev det jobb på hemtjänsten mellan 7-15.30 å när jag kom hem hann jag bara laga mat, plugga lite å glo tv innan det var dags att gå å lägga sig för att kliva upp tidigt igen på fredag då jag å Sandra skulle köra Peter å Micke till flygplatsen i Luleå, å efter det ha en mysdag för oss själva! Nångång kring 9.30 dumpade vi av grabbarna å styrde mot Storheden där vi bara strosade i affärer å sen åt vi lunch där. Därefter drog vi vidare in till stan, gick från affär till affär å åt middag på Waldorfs, svängde förbi hos bästa Carita innan hemfärden - som vi trodde skulle bli lätt som en plätt - tills vi kom innanför Haparanda kommuns gränser ;) Vilken snöstorm å blåst, alltså shit. Sandra kunde inte ens köra in på syrrans gård med deras bajsvolvo å tack gode Gud att syrran har en Audi Quattro som jag sen burnade iväg till Kemi med, för att i Haparanda plogas det inte i onödan...! Kom hem vid 22.00 å dags för jobb igen klockan 7 på lördagmorgon... Vädret hade som tur var lugnat ner sig till på morgonen, åkte iväg till jobbet å det kändes tuuuungt, vet inte varför. efter jobbet var jag å hjälpte mamma å shoppa lite nytt till vardagsrum å kök, vi handlade kuddar, gardiner, lampor å dukar å åkte hem till henne å fixade till det lite, hon var så glad å tacksam. Min älskade mamma.

Barnen kom hit å sov över från igår till idag (alltså lördag till söndag) så det blev snacks å melodifestivalen igår å idag var vi uppe tidigt för att dra iväg till Snöslottet i det underbara vädret! Vi var ute i några timmar, kom tillbaks hem till oss (ja, vi bor granne med snöslottet) å åt lite lunch, sen ville dom bada badkar å efter det packades det å vi åkte till Happis igen! Grillade den första vårkorven hos syster å gott var det, sen körde hon hem mig... å here I am. Så sjukt mör i hela kroppen å trött i knoppen. Leyah har fått sin "kattvecka" så hon är lite speciell, stryker sig mot allting å jamar å bara går omkring å jag tycker bara allmänt synd om henne... stackarn :D



- Sötflickan med knaskatten!



- Syskonen myser i snöslottet.



- Vi besökte även kapellet i snöslottet för att tända ljus för människor vi mist, Jennifer ville tända ett för moffa å ett för Simon ♥



- En mysdag! ♥

Peace.

Dag 3 - mina föräldrar

Då var det dags att skriva om dom två viktigaste personerna i mitt liv... min mamma å pappa.

Min mamma heter Helinä å är 55 år gammal. Hon är en glad, pratsam, underbar mamma som verkligen försöker hjälpa en på alla möjliga sätt. För snart två år sedan fick hon diagnosen alzheimers vilket känns piss, skit å helvete... dock försöker man att nu ta tillvara på varje stund med henne. Å det är viktigt... att man förstår att människorna omkring oss inte kommer att leva föralltid. Min mamma är genomsnäll å att ha gått igenom allt det hon har gått igenom under en livstid... ja, jag är förvånad att hon fortfarande orkar. Själv hade man nog skitit i allt flera gånger om. Hon är så stark som människa, vill alltid det bästa för alla andra å jag kunde inte vara mer stolt av att ha henne som mamma. Hon är min förebild, min hjälte å hon kommer föralltid att vara den bästa mamman i hela världen

Min pappa hette Simo å han var 38 år gammal när han dog i januari 1997. Jag minns tyvärr inte honom så väl vilket jag kan ha dåligt samvete för ibland, jag var ju bara just fyllda 9 år när han gick bort. Det folk har berättat till mig är att han var en riktig skojare å hade oftast ett leende på läpparna å ett ess i fickan, med glimten i ögat. Jag hade en dröm om pappa natten mot lördag... det var så sjukt verkligt. Det var en fest (jag vill minnas att det var mitt å Laotans bröllop :P) å vi hade "festen" hos mamma i hennes hus. Pappa var där... å han var precis så som jag minns honom. Skrattade högt, sjöng... sen så tittade han mig i ögonen å jag drog fingrarna genom hans hår (sista tiden av hans liv hade han inget hår då han blev behandlad för cancer) å drog i det bara för att se att det inte var en peruk han hade på sig. Sen fick jag tårar i ögonen å sa på finska till honom "pappa, snälla krama mig!" å det gjorde han. Hårt å länge höll han om mig å svingade runt mig som ett litet barn i hans famn. Å jag var så lycklig ♥ När jag vaknade upp började jag bara gråta... jag blir så besviken varje gång jag drömmer om honom, för varje gång är drömmen så VERKLIG. Jag saknar honom... så grymt mycket.

Jag är stolt över att vara jag, för det betyder att jag är stolt över mina föräldrar som skapat mig. Tack.

Peace.

Dag 2 - min stora kärlek

Min stora kärlek... jag behöver inte ens tänka "tillbaka" på vem min stora kärlek är.
Min stora kärlek är min framtida man som jag bor ihop med nu. Jag tvekar inte ens för en sekund att han inte skulle vara det. Visst, jag har haft kärlekar förut, å visst har jag älskat, men aldrig så mycket eller så passionerat som nu.

Att bli lämnad/att lämna någon gör självklart ont, jag har gråtit miljontals tårar å funderat om jag gjort rätt, är det här rätt? Å visst, det har inte varit lätt alla gånger... jag är inte den typen som tycker om att vara själv. Men jag känner att jag ångrar INGETING. Allt jag har gjort har varit på grund av att det inte känts rätt, ni vet. Å idag... är jag erfarenheter rikare, jag vet vad jag vill ha i ett förhållande, jag vet att kärleken jag känner nu vinner över allt.

Jag har aldrig varit så SÄKER på någon å på framtiden som nu... samtidigt som jag har aldrig haft sån RÄDSLA för att bli lämnad som nu. Jag har aldrig varit så LYCKLIG som jag är med Laotan. Aldrig. Han gör mig hel.

Han är min stora kärlek. We are indestructible.

Peace.

RSS 2.0