That moment...

Mamma, vad vore jag utan dig?
Absolut inte alls samma tjej.
Du lärt mig så mycket, du är så himla klok,
så sprängfylld av visdom, ja en personifierad kunskapsbok.

När jag var liten så höll du min hand,
du torka mina tårar och tömde skorna på sand,
mat du lagade så det stod härliga till
ytterst sällan du på din stol satt still.
Du servade oss alla, såg till att vi hade det bra,
la dig själv åt sidan, till förmån för oss – vareviga dag.
Du strök våra kläder å du strök våra kinder,
utan ett endaste förhinder.

Jag behöver dig mamma!!! Du så viktig är!
Ingen annan på jorden jag håller lika kär.
Du gav mig livet, du har lärt mig nästan allt du kan,
du lärde mig älska å att som människa försöka vara sann.

Din röst är så tröstande å kramarna så varma,
hela du omges av en helt underbar karma,
vill att du ska få vara både frisk å kry,
ja glad i ditt sinne utan massa huvudbry...

Älskade mamma du betyder långt mer än du kan förstå,
tänk vad mycket du sett med dina ögon så vackert blå,
allt det å mycket mer har du kvar att lära ut,
innan ditt fantastiska liv får ta slut.

Mamma lilla mamma  jag älskar dig, jag älskar dig så!
Hoppas du detta i ditt hjärta både kan känna och förstå…

 


 

Peace.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0