Sitter på en lektion och småtråkar. Jag är så otroligt jefla trött idag så jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen :D Mycket som snurrar i huvet kring GBP och allt det här, fasen, ibland önskar man att man hade någon som tog besluten åt en. Ena dagen ja, andra dagen nej... Jag vet inte riktigt vad jag är rädd för. Jag önskar bara jag slapp velandet och kunde känna glädje för mitt beslut!

Vara glad, glädje... Vad är det egentligen? Finns så jäkla många olika sätt att visa det på, att vara glad på. Det finns så otroligt många grejer här i livet som gör mig sprudlande lycklig och glad, men ändå är det så lätt ibland att se till den mörka sidan. Vad beror det på? Har man det så bra att man ibland går i blindo? Eller är det så det är helt enkelt, ibland bra och ibland dåligt?

Skadeglädjen är den bästa glädjen sägs det, och visst kan det vara roligt ibland ;) typ att se att någon ramlar eller att en lärare blir sjuk... Tillfällig glädje då? Att få höra att tjejen ens ex dejtar ser ut som stryk? Att hitta den där efterlängtade jackan på rea? Äta en mjukglass?! :D ja, jag vet inte. Långvarig glädje... är lätt den bästa glädjen enligt mig. För visst, man är jävligt blind ibland. Men när man väl kommer upp igen och öppnar sina blå ögon, då ser man. Då märker man hur jävla bra man har det egentligen. Jag ser framemot så många olika saker. Jag känner sån glädje inom mig, fastän jag inget vet om framtiden. Jag vill göra så mycket men jag vet inte var jag ska börja! Eller jo... jag måste börja med att ta det där beslutet, SEN kommer resten!

Det går bra nu ♥

Peace.