Åh... vilken underbar helg jag har haft. Allt kändes så lätt, så bra... bättre än vad jag vågade hoppas på. Nu är det bara 12 dagar kvar innan han är här igen och jag får borra in ansiktet i hans famn och bara andas in honom och aldrig sluta. Grymt fint väder har vi också haft, känns som att sommaren är påväg då man kan sitta ute i bara linne utan att frysa :D

I fredags var vi på ica och där utanför satt ett gäng moppekillar, jag hör att dom pratade både svenska och finska. Helt plötsligt skriker en av dom något skitful åt älskling, och jag blir helt chockad... Jag går omkring och bara gapar med munnen i 5 minuter innan det sjunker in vad dom faktiskt skrek. Då känner jag hur jävla förbannad jag blir. Jag skäms så otroligt jävla mycket, jag skäms och jag vill bara gå och spöa upp skitungen som skrek det. Det är så jävla äckligt hur människor tror att bara för att man är mörk/svart att man förtjänar sånadär anrop. Jag fick en sån klump i magen och jag minns att jag bad om ursäkt, fastän jag inte gjort något fel, men nånstans så tyckte jag så otroligt synd om honom. Han brydde sig inte, det är dom liksom vana att höra. Man ser hur underbar han är bara genom att se han i ögonen, och så behandlar vissa människor honom såhär... Usch. Speciellt då han säger att i hans land är alla välkomna. Alla behandlas lika. Alla har lika rättigheter. Jag ville bara sjunka genom jorden. Som tur var så höll han mig ifrån att gå och se stryk åt ungjäveln!

Jag längtar redan efter honom. Nu får dom här två veckorna gå fort, fort, fort!

Jag älskar dig Laotan ♥

Peace.